Din varukorg har blivit uppdaterad sen ditt senaste besök hos oss.
Arkitektguide
Snabba fakta för dig som är arkitekt.
Spontanidrott för alla
Läs om hur du kan tillgänglighetsanpassa din spontanidrottsplats.
Mobilis Design - Ett varumärke från Tress Utemiljö.
Tillsammans skapar vi framtidens mötesplatser.
Barn och unga känner platserna de använder på ett sätt som vuxna inte alltid gör. Genom att låta dem vara delaktiga i planeringen kan ni få värdefull kunskap om hur en utemiljö används idag, vad som saknas och vad som skulle få fler att vilja leka, röra på sig, umgås och stanna kvar.
När en ny lekplats, skolgård, aktivitetsyta eller mötesplats ska planeras är det lätt att börja med frågan: Vad ska finnas här? Men en minst lika viktig fråga är vad de som faktiskt ska använda platsen behöver.
Att involvera barn och unga handlar inte om att de ska fatta alla beslut. Det handlar om att lyssna på deras erfarenheter, låta dem påverka sådant som faktiskt går att påverka och ta med deras perspektiv när projektet börjar ta form. På så sätt får ni ett bättre underlag för att skapa en utemiljö som utgår från verkliga behov.
Barn och unga har en unik kunskap om sin egen vardag och de platser de använder. De ser hur en plats fungerar när vuxna inte är där och kan bidra med kunskap om sådant som annars lätt förbises.
Genom att ta reda på hur de använder området idag kan ni få en bättre förståelse för vilka aktiviteter som efterfrågas, var olika grupper helst vistas och vilka delar av miljön som känns roliga, trygga eller mindre attraktiva.
Det kan också synliggöra behov som inte alltid handlar om en viss aktivitet eller produkt. Kanske behövs fler platser för att umgås, bättre möjligheter till spontan rörelse eller områden där man kan dra sig undan en stund.
Ju bättre ni förstår hur barn och unga vill använda platsen, desto bättre underlag får ni för den fortsatta planeringen.
Det finns många sätt att låta barn och unga vara delaktiga i planeringen. Vilken metod som passar bäst beror på ålder, hur många som ska delta, vilken typ av plats det gäller och hur långt projektet har kommit.
Det viktiga är inte att samla in så många idéer som möjligt, utan att ställa frågor som hjälper er att förstå hur platsen används och vilka behov som finns.
🚶 Gör en platsvandring
Låt barn och unga visa er runt i området. Var brukar de vara? Vilka platser används mycket och vilka undviker de? Finns det ytor där de gärna träffas, leker eller rör på sig? Genom att prata om platsen medan ni befinner er där blir det ofta lättare att få fram konkreta tankar.
🎨 Rita och skapa
Att rita, bygga modeller eller arbeta med bilder kan vara ett bra sätt att få fram idéer, framför allt bland yngre barn. Be dem till exempel visa vad de tycker om med platsen idag, vad de saknar eller hur de skulle vilja använda området i framtiden.
💬 Samla gruppen till en workshop
En gemensam workshop ger möjlighet att diskutera olika behov och låta deltagarna bygga vidare på varandras idéer. Samtalet kan handla om allt från rörelse och lek till mötesplatser, lugnare områden och aktiviteter för olika åldrar.
📝 Använd en enkät
En enkät kan vara ett enkelt sätt att låta många komma till tals. Den passar särskilt bra för äldre barn och ungdomar och kan kombineras med öppna frågor där deltagarna får beskriva vad de saknar eller vill förändra.
⭐ Låt barn och unga prioritera
Alla önskemål går sällan att genomföra. Därför kan det vara värdefullt att fråga vad som är allra viktigast. Är det fler möjligheter att vara aktiv, platser att umgås på, bollspel, klättring, lugnare miljöer eller något helt annat?
👀 Titta på hur platsen används idag
Observationer kan också ge värdefull kunskap. Vilka delar av området används mycket? Var uppstår spontan aktivitet och vilka ytor står ofta tomma? Det ni ser kan sedan bli utgångspunkt för vidare samtal med barn och unga.
Oavsett metod är det viktigt att vara tydlig med vad deltagarna faktiskt kan påverka. Då blir dialogen mer meningsfull och förväntningarna på det färdiga projektet mer realistiska.
En fyraåring och en sextonåring kommer sällan att vilja berätta vad de tycker om en utemiljö på samma sätt. Därför behöver formen för delaktighet anpassas efter dem som ska vara med.
🎨 Yngre barn
För yngre barn fungerar konkreta och visuella metoder ofta bäst. Bilder, ritande, enkla val och samtal ute på själva platsen kan göra det lättare att visa vad de tycker om och vad de saknar.
💡 Barn i skolåldern
Här kan kreativa övningar kombineras med samtal om hur platsen används idag. De kan till exempel resonera kring vad de brukar göra, vad som fungerar bra och vad de skulle vilja kunna göra mer av.
🗣️ Äldre barn och ungdomar
Ungdomar kan ofta involveras mer i diskussioner om funktioner, aktiviteter, mötesplatser och prioriteringar. Här kan workshops och enkäter vara bra sätt att fånga upp många olika perspektiv.
Det viktiga är att alla får möjlighet att delta på ett sätt som fungerar för dem. Språk, funktionsförmåga och hur trygg man känner sig i gruppen kan också påverka hur lätt det är att göra sin röst hörd.
Att fråga barn och unga vad de tycker är en bra början. Men för att delaktigheten ska kännas meningsfull behöver det också vara tydligt vad de faktiskt kan påverka och hur deras synpunkter tas vidare i projektet.
🎯 Var tydlig med vad som går att påverka
Finns det redan en bestämd budget, vissa funktioner som måste finnas eller delar av området som inte kan förändras? Berätta det från början. Då blir det lättare för barn och unga att lägga sina idéer på sådant där de faktiskt kan göra skillnad.
❓ Fråga om behov, inte bara om produkter
Frågan ”Vilken lekutrustning vill ni ha?” ger ofta helt andra svar än ”Vad vill ni kunna göra här?”. Genom att fråga om aktiviteter, rörelse, gemenskap, vila och hur platsen ska kännas får ni ett bredare underlag för den fortsatta planeringen.
🔎 Leta efter mönster i svaren
Alla kommer inte att önska samma sak och det behöver de inte heller göra. Försök i stället att hitta återkommande behov bakom svaren. Om många vill ha någonstans att sitta tillsammans kanske behovet egentligen handlar om fler sociala mötesplatser. Om flera efterfrågar olika bollaktiviteter kan en flexibel aktivitetsyta vara mer intressant än en lösning för en enda sport.
🔁 Återkoppla vad som händer med idéerna
Delaktigheten bör inte sluta när enkäten, workshopen eller platsvandringen är klar. Berätta gärna vad ni har tagit med er, vilka idéer som går vidare och varför vissa önskemål kanske inte kan genomföras. Det visar att synpunkterna har blivit en verklig del av processen.
När barn och unga förstår ramarna och kan se hur deras tankar har påverkat projektet blir delaktigheten mer än en idéinsamling. Den blir ett värdefullt underlag för att forma en utemiljö som fungerar bättre för dem som ska använda den.
Barnen säger kanske att de vill kunna klättra, spela boll, träffa kompisar och hitta en plats där man kan sitta lite avskilt. Nästa steg är då att fundera på hur de olika behoven kan bli en fungerande helhet.
När idéerna ska omsättas i praktiken behöver de vägas samman med platsens förutsättningar, tillgänglig yta, budget, tillgänglighet, säkerhet och hur miljön ska användas och skötas över tid.
Ett önskemål om en viss produkt kan ibland lösas på flera olika sätt. Därför är det värdefullt att utgå från vad barn och unga vill kunna göra, snarare än exakt vilken lösning de först föreslår.
På så sätt kan deras perspektiv leva vidare genom projektet samtidigt som den färdiga utemiljön blir genomtänkt, fungerande och anpassad efter platsens förutsättningar.
När barnens och ungdomarnas idéer är insamlade börjar nästa del av arbetet: att hitta lösningar som fungerar för platsen, målgruppen och projektets förutsättningar.
Vi kan hjälpa er att ta idéerna vidare och se hur olika behov kan bli en fungerande helhet. Beroende på var ni befinner er i processen kan vi hjälpa till med:
Vill ni ha mer vägledning utifrån just er verksamhet och den typ av utemiljö ni vill skapa? Här hittar ni inspiration, råd och lösningar för olika typer av projekt.
Har ni redan genomfört en workshop, enkät, platsvandring eller annan dialog med barn och unga? Ta gärna med resultatet till oss. Då kan deras tankar och behov bli en naturlig del av underlaget när vi tillsammans tittar på nästa steg.
Målet är att göra vägen från idé till färdig utemiljö så tydlig som möjligt och låta barnens och ungdomarnas perspektiv följa med genom hela processen.
En bra idé behöver också en realistisk budget. Beroende på vem som driver projektet, vilken målgrupp det riktar sig till och vad ni vill skapa kan det finnas möjlighet att söka stöd från fonder, stiftelser och andra aktörer.
I vår guide har vi samlat exempel på olika möjligheter till finansiering för projekt inom lek, rörelse och utemiljö. Där får ni en överblick över fonder, stiftelser och andra stöd som kan vara relevanta för ert projekt.
Fyll i formuläret så kontaktar vi er för att prata vidare.